Oj, här var det oskrivet
Ja man kommer ju liksom av sig lite i poetandet nar man ar hemma i svedala. Det blir sa mycket annat + att de man skriver for har hemma anda vet vad man pysslar med (for det mesta).
Men for de som inte vet och av nan anledning kanner sig lite nyfikna sa blir det lite jobb pa Riva. Idag sag jag att de fina kilklacks-skorna jag gatt och spanat pa och trott bara fanns i rott, aven finns i svart.
Mycket anvandbart tanker jag da.
Men sen tanker jag igen att det ar ju sa sallan jag gar i annat an platta skor sa varfor ska jag da kopa ett par hoga enar som man far ont i fotterna av.
Men sen tanker jag att jag som ar sa kort i rocken borde ju faktiskt ocksa klacka upp mig imellanat, sarkilt nar alla mina mycket langre vanner tar pa sig hoga skor och jag da blir annu kortare.
Men sen tanker jag att jag ju anda snart ska aka tillbaka till det stil-lösa landet pa andra sidan pölen, sa vad ska jag da med ett par snygga skor till. Nar anda ingen kommer fatta hur snygga dom ar + att man kanner sig som ett UFO om man gar omkring i uppkladda, fina klader, och inte bara jeans och sweatshirt.
Ja vi far se hur det gar.
Jag ska in en svang och salja (inte kopa) klader imorgon ocksa. Efter det ska jag pa dejt med min van Evelina. Vi har alltid sa trevligt nar vi ses. Vi firar 20 + 2 jubileum i ar kan man saga. (Jag tippar pa att E skulle uttryckt det sa). Hon var namligen hedersgast pa mitt dop i Skonsmons kyrka nar det begav sig. Det tycker jag ar sa roligt, jag berattade det sakert for 10 pers i lordags. haha
Mamma tittar pa Morden i midsommer, jag gor henne sallskap i soffan men jag tittar inte. Huvva, man vill ju sova gott.
Det gor resten av familjen redan. De kliver upp cirkus 5:20 pa morgonen, stackarna.
Na nu blir det kvallen. Fick stoppa tillbaka täcket i påslakanet igar ocksa. Kom tillbaka sommaren. We miss you already!
Fjaril fran Grekland, last summer
