US Senior Nationals...

...is coming up! For tillfallet befinner jag mig i Houghton, ca 2 timmar fran Marquette dar de Amerikanska masterskapen som startar imorgon ska ga av stapeln!
Tyvarr far jag inte delta eftersom allt fortfarande inte ar klart med NCAA, de som ansvarar for collegeidrotten. Deras idiotiska regler verkar aldrig ta slut....IT SUCKS! Forhoppningsvis far vi nagon klarhet i detta nar de oppnar igen den 2 januari, sa tills dess far jag val trana och heja pa de andra! Hoppas verkligen att jag far kora nagra lopp i slutet av veckan for sparen ar fina, kroppen kanns ratt ok och skidorna ar alltid i toppform!!!

Mina skidor kanske deltar imorgon forresten! En tjej i laget som aven ar med i US Ski Team och akt JVM testade dem idag och eftersom de som vanligt gjore sitt jobb kanske hon valjer dem! Yeayy!

Annars kanns allt prima an sa lange! Marquette ar mysigt, det ar mycket, JATTEMYCKET SNO, alla ar trevliga och engelskan funkar ganska bra...imellanat.

Nu ska jag aterga till var lilla syjunta, vi forsoker lara oss att sticka vilket verkar sluta i X antal halsdukar. Min blir gra!

GOTT NYTT AR!


image8

Framkommen...

...till Marquette efter en laang resa! (25 vakna timmar innan vi stupade i sang.) Var pa Arlanda strax fore kl 8 pa morgonen (i sallskap av bade Peter Magnusson som hamstrade snurre pa Tax-Free, och Magnus Betner som tydligen ocksa gillar att shoppa billigt). Resan till Amsterdam gick stralande och de 9 timmarna till Detroit gick ocksa bra! Vi spelade kort, kakade och sag ett par filmer. Missade dock slutet av Simpsons-filmen nar vi upptackte att vi passerade Gronland!!! BALLT!

Nar vi kom till Detroit var vi tvungna att checka in bagaget igen, men pa bandet kom bara tva av vara fyra vaskor vilket innebar att min ena vaska och all skidutrustning saknades...
Det roliga i denna historia ar att val framme i Marquette nar vi stod och vantade pa det inrullande bagaget var det forsta som dok upp pa bandet vart SKID/STAV-paket... det skulle aven visa sig vara det enda som dok upp! Vara medresenarer fick aka hem lika vask-losa som oss da vaskorna som kom horde till en helt annan flight. 90 vaskor fick senare skickas med buss fran Detroit haha! Men nu ar allt tillratta igen!

Sakerhetskontroller i massor men var bagagen skickas, skitsamma...

Under min forsta dag har i staterna (27:e) hann jag bland annat med:
* Frulle pa The Bagel shop (10 cm hog macka varav minst halften bestod av salami/skinka, men efter en liten downsize av kott-berget blev det bra!)
* Besok pa Wal Mart!
* Starbucks drive thru, blev en non-fat mocca with choclate and whipped cream... formdligen sa lite kaffe att det vore en skam att ens kalla det for kaffe... men gott var det!!
* Guidad promenad runt campus av AK.

Idag blev det sovmorgon, liten loptur, fika pa ett mysigt stalle vid namn The BabyCake...skulle mojligtvis kunna resultera i att jag blir stammis dar, we'll see!

Snart middags-time! AK blandar ihop en Tsatsiki, far se om de amerikanska flickorna spottar ut det eller inte.

image7
Gronland!

AAHHHH...

Om två timmar kommer familjen Berglund och plockar upp mig för avfärd ner till Stockholm. Där blir det middag (skulle jag gissa) och övernattning hos deras släktingar! Och imorgon fömiddag, runt 10-snåret lyfter planet där jag och Anna Karin förhoppningsvis tagit plats. Färdplanen ser ut som föjler: Arlanda - Amsterdam - Detroit - Marquette.

De senaste dagarna har jag packat, packat, tränat, ätit, öppnat klappar och packat så jag hoppas allt är med nu!
Ja allt är nog med!!! Förutom min plattång, som till min stora förtvivlan tydligen inte kommer att fungera på deras fjuttiga 115 Volt! Herregud...
Andra saker jag börjat komma på såhär på sluttampen är att jag ju faktiskt ska plugga därborta, kommer jag ens förstå vad sjutton de försöker lära mig? Förmodligen inte. Tänk om ja bara serveras massa skräp att stoppa i mig vilket resulterar i en liten köttbulle i spåret! Risken finns, men då lär det ju i alla fall gå fort åt det ena hållet i backarna...

Julaftonen är i över för det här året men det var en fin sådan!! Bland annat så lärde jag mig att knyta slipsknut med morfar som handledare, vilket gick förträffligt!

Till min familj, mina vänner och Sveriges finaste skidspår vill jag bara säga: I'll miss you but I'll be back!

image8
Förstklassig slipsknut!

Granen står så grön...

...å grann i stugan!

Äntligen börjar det bli lite julfeeling på klockis! Grannen har ställt ut den stora tomten på sin bro på andra sidan staketet! En kopp hjortronglögg med russin och mandel (färdigskollad på påse som mamma snodde med sig från jobbet) är precis avverkad och jag å bror har klätt granen.

Granklädningsproceduren gick till precis som vanligt vilket innebär att pappa tar in granen som är köpt på granodlingen i Dingersjö, sätter den i foten, talar om hur svårt det är att få belysningen att sitta rätt, sätter i belysningen, hänger upp de två största kulorna som är av glas och därmed för ömtåliga för oss "barn" att hänga upp och sedan sätter han spiran i toppen som han köpte när han flyttade hemifrån för första gången och som troget hängt med sedan dess. Prislappen som fortfarande sitter kvar på kartongen avslöjar att denna dyrgrip inhandlades på konsum för en summa av 5,50:-
När detta är klart är det våran tur! Jag och brorsan hänger glatt i de röda kulorna och några av de tomtar vi tillverkat i tidiga åldrar, som man åtminstone kan se vad de föreställer. (En av Eriks tomtar med Zorro-mask fick åka upp i en av grenarna.)  När alla kulorna är upphängda och jag flyttat om hälften av de som Erik har hängt upp återstår bara det osmakliga glittret i lådan. Efter lite kompromissande tvingas jag ge med mig och lite av det silvriga får ta plats i vårt juleträd!

Ahh, vad härligt!

image7

Nu är den öppnad...

årets julklapp och den var vinröd och tvåhjulsdriven. Det kommer bli en finfin packning packad av Miss packmästarinna ( =jag ) herself!

Dagens formkurva började lite halvtaskigt. Klev upp ur sängen samma tid som igår men ändå kom jag fem minuter för sent ner till soffan och tv:n och i och med detta missade jag de första fem minuterna av julkalendern. Varför var Elfrid på väg tillbaka till Nordpolen?

Men efter detta har kurvan stigit stadigt allt eftersom dagen haft sin gång. Fixade dagens middag vid åtta-tiden imorse, sedan blev det lite lagning av välanvända superunderställ med mammas gröna Husqvarna och efter det har  jag expedierat jul-shoppande kunder på Riva så bra jag bara kunnat. Formtoppen kom nog nån gång runt 14-snåret då jag slog in julklappar på löpande band och krullade snören i sån rask takt att de nästan tog eld..!!

Nä nu är det nog dags att kvälla, kan ju inte sitta här och drälla...

image6
Big bag!

Och den stora frågan är...

vad finns i min julklapp som står inslagen nere i hallen och bara väntar på att bli öppnad??

Enligt undersökningar, spekulationer och expertis är det helt sonika en Soda Stream eller en GPS... men jag är beredd att gå emot strömmen i denna fråga och väljer att lägga min röst på en resväska. Faktum är att jag nästan var och köpte den själv, eller jag spanade i alla fall in den i affären. Vad jag inte är lika säker på är om den är svart eller vinröd och om den har två eller fyra hjul. Detta funderar jag en del på varje gång jag passerar det tämligen oexklusivt inslagna schabraket, vilket jag gör ganska många gånger per dag eftersom den står i korsningen kök/hall/vardagsrum.

Nåja... jag ska nog inte behöva överhetta mitt huvud med dessa vilda tankegångar då jag planerar att BRYTA mot den oskrivna men ack så viktiga och hedersvärda regeln att inte öppna någon klapp förrän julaftonen innfunnit sig. Jag känner på mig att det kan bli en stressig och inte så fridfull jul annars, och det är ju inget man önskar!

På dagens schema:
* Se julkalendern (avklarat),
* Skidpass på södra (avklarat)
* Några ärenden på stan, bl a. mission Clas O.
* Biffa musklerna på Ego följt av streetdance-pass. Kul kul!

Bye for now!

image2
Klappen!

Det drar ihop sig...

Okej... nu är det cirkus en och en halv vecka kvar innan jag lyfter från den svenska mark jag nu vandrat, sprungit, skidat och kullerbyttat på i lite dryga två decennier!

Efter många om och men och skadetbehövavarasåhärjävlakrångligt.. så tror jag nu det mesta har löst sig. Väntar bara på ett litet mail med besked om att de betyg jag nu skickat för säkert tredje gången har anlänt till Coca Cola-land och hamnat i rätta händer. Det postades med direktiven: Det ska fram så fort som möjligt! och därmed ansåg de (post-folket) sig rätten att kräva dryga hunkan i porto... men å andra sidan är det är ju snart jul och de ska väl få ha en anständig julfest de med.

Annars är resten klappat! Proven är klarade och jag är antagen till Norhern Michigan University. Har blivit medlem i USSA (United States Ski and Snowboard Association) och visumet är fixat, efter ett par timmars väntande både utanför och inne på ambassaden men tillslut kom jag därifrån. 
MEN HÄR ROPAS DET DOCK INGA "HEJ" förrän jag kommit över den lilla bäcken, även kallad Atlanten!!!

Idag har jag gjort ett fint pass på det soliga Södra Berget och imorgon ska jag bänka mig framför teven och heja fram Bettan till nya superprestationer, denna gång på Slovenk snö.


RSS 2.0